Jag ålar och kryper och hasar mig fram.
Jag reser mig mot möbler och tycker att det är jättekul att stå och kika vad som finns på
tv-bänken exempelvis.
Ibland ramlar jag men då kommer mamma eller pappa och hjälper mig upp igen,
tuff är jag.
Idag hittade jag dörrar som måste öppnas och stängas mycket och många gånger!
Jag pratar hela tiden precis som mina föräldrar och tänderna är på gång.
Några syns lite men jag kan lova att det känns mycket.
Jag sjunger gärna och skrattar mycket.

Datorn är en favorit men inte enligt mina föräldrar...
På tv-dosan kan jag höja volymen, byta kanal och försena pågående program.

Kram så länge!